| 1955 |
Judoverksamheten startas i Göteborg. |
| 1956 |
Första VM i Tokyo den 3 Maj med 31 Judoka från 21 nationer. Första Svenska Judoklubben, Hie Gou, bildas av bl.a Bruno Adler i Göteborg. Judoverksamheten startas i Stockholm av bl.a Gerhard Gosen, Stockholms Judo och Jiu-Jitsu Institut. |
| 1957 |
Judoklubben Hie Gou får besök av Holländare, bl.a Opa Schutte. |
| 1959 |
På Lorensbergs Circus den 11 september arrangeras "SM" (Svenska Amatör Judo Organisationen står som arrangör) med ett tjugotal deltagare, domare var Kenshiro Abbe, segrare i Danklass blev Gerhard Gosen, Stockholm, och i Kyuklass Gunter Reichhardt, Linköping. Möte i Göteborg där det diskuteras att bilda Svenska Judoförbundet. Den 12 september beslutar nio klubbar att bilda SJF. |
| 1960 |
Vid det första officiella årsmötet den 27 november bildas Svenska Judoförbundet, SJF, av nio klubbar vid ett möte i Göteborg. Första SM för seniorer, herrar, genomförs i Stockholm. IOC beslutar att judo skall vara med som officiell sport vid sommar OS1964. |
| 1961 |
Vid extra årsmöte, den 12 februari, i Norrköping antogs SJF:s första stadgar och avgiften fastställes till 3 kr per medlem. Första sommarträningslägret genomförs i Åmål den 6 - 11 augusti under ledning av Kenshiro Abbe. Den 31 oktober ansöker SJF formellt om inträde i Riksidrottsförbundet, RF, och SJF erhåller medlemskap vid Riksidrottsmötet i november månad. Anton Geesink, Holland, |
| 1962 |
Första Svenska Mästerskapen den 26 juli, Eriksdalshallen i Stockholm, med 45 deltagare. Vinnare i lättvikten blir Leif Åkerberg och i mellanvikt Nils-Axel Alsen, båda Stocholms JK. Första landskampen Sverige mot Finland i Helsingfors den 2 november. Sverige vann med 3 - 2 och Rolf K Johansson vann den avgörande matchen. Aikido och Karate kommer in i SJF. |
| 1963 |
I samband med sommarlägret på Bosön den 29 juli - 3 augusti bildas Nordiska Judo Unionen, NJU, tillsammans med Danmark och Finland. Första NM genomförs. SJF inväljs som provisorisk medlem i EJU vid dess kongress den 9 maj i Geneve.
1964 Judo är med på OS i Tokyo och Anton Geesink tar guld. SJF ansluts till EJU och är därmed anslutet till IJF. Totalt är 31 judoklubbar anslutna till SJF och bestämmelser för Stora Grabbars Märke fastställs. Första Svenskarna Gunter Reichhardt, Linköping och Nils-Axel Ahlsen, Stockholm delta ri EM i Öst-Berlin.
|
| 1965 |
Förste Svensk, Nils-Axel Alsen, deltog på VM i Rio de Janeiro. |
| 1966 |
Fler än 50 medlemmsklubbar i SJF. Bestämmelser för mongrader fastställs och första deltävlingen av Collco Cup genomförs (tävlingen upphörde 1976). |
| 1967 |
I SJF:s verksamhetsberättelse näms speciellt att många skolor tagit upp judo i skolidrotten. |
| 1969 |
Vid SJF:s årsmöte den 15 november ändras namnet till Svenska Budoförbundet(SBF) eftersom andra budosporter invalts i förbundet. Riksgraderingskommitten bildas. Första Lag SM:et för herrar den 5 oktober i Göteborg, segrare blev Göteborgs Judoklubb. Karl Wöst ochOlle Edeklev erhåller som första Svenskar IJF:s domarlicens. Vid årsmötet uppdrogs åt Huvudstyrelsen (HS) att ta fram ett obligatoriskt Budopass (medlemsbok).
1970 Ungdomstävlingen Gränges Cup startas.
|
| 1971 |
EM för herrar arangeras den 20 - 23 maj i Göteborg. Risei Kano (1900 - 1986 (Jigoro Kanos son) IJF:s President 1952 - 1965 besöker Stockholm. SBF producerar filmen "Det kom från Japan".
|
| 1972 |
Förste Svensk Tommy Tegelgård, Stockholms JK, deltager i OS i Munchen. Första Ungdoms SM genomförs i Jönköping och EJU fastställer junioråldern till under 21 år. IJF ändrar mattkantslinjen från 7 cm till 1 meter. Budopass införs i SBF samt C-, B-, A- instruktörskurser påbörjas.
|
| 1973 |
Sektionsavgiften fastställs till 10 kr per medlem. Första Dam SM, inofficielt i Göteborg.
|
| 1974 |
Andra Dam SM:et, inofficielt. Stig Forsberg, anställs som Rikskonsulent och SBF:s kansli förläggs till Stockholm. Första Junior VM genomförs i Rio de Janeiro, Brasilien.
|
| 1975 |
Första officiella Dam-SM genomförs den 15 mars i Stockholm. I december genomförs det första EM för damer i Munchen och Ann Löf, IK Södra, vinner en bronsmedalj. Årsmötet beslutar att införa kollektiv olycksfallsförsäkring och avslår samma år en motion från sex judoklubbar om återgång till det tidigare SJF med enbart judo på programmet. HS får i uppdrag att utreda för- respektive nackdelar med ett separat judoförbund.
|
| 1976 |
Första judoeleverna på specialidrottslärarlinjen på Gymnastik och Idrotts Högskolan, GIH, i Stockholm.
|
| 1977 |
Första Svenska herr-EM-Medaljören, brons till Wolfgang Biedron, Uppsala JK. EM-Silver till Rebecka Ljungberg, SPIF. Årsmötet beslutar att dela in Judo-Sverige vad gäller tävlingar i fyra zoner och bifaller en motion om Judo-Tidningen. Första Ungdoms-SM:et för damer.
|
| 1978 |
SBF:s Årsmöte avslog motioner om namnändring av SBF till SJF. Beslöts att alla som skall hålla i Fritt Valt Ardbete, FVA, (judoträning i skolan) skall ha minst C-instruktörslicens.
|
| 1979 |
70-iaden tävlingar för ungdom startar (70-iaden tävlingarna upphörde 1984).
|
| 1980 |
I september införs D-instruktörskurser att hållas på klubbnivå. I november hålls första VM för amer i New York. Från Sverige deltar bl.aAnn Löf ochAgneta Billby, IK Södra. Vid OS i Moskva blir Bertil Ström, Lugi Judo, femma och judo var nationsmässigt den tredje största sporten: (1) fri idrott (2) boxning (3) judo.
|
| 1981 |
Karl Wöst erhåller som förste Svensk IJF:s A-domarlicens. 1984 Sumiyuki Kotani (1903 - 91 ) graderas till 10:e Dan. Nya Kodokan invigs i Tokyo. Karl Wöst inväljs som ledamot i EJU:s domarkomitte efter att ha dömt vid OS i Los Angeles. En allsvenska för distriktslag genomförs med final i Uppsala. Skåne segrade, Göteborg blev tvåa och Uppland trea. Lär om Judo, LOJ-kurser påbörjas.
|
| 1985 |
EM för damer arrangeras i Landskrona den 16-17 mars och Tipi Kontojärvi, Halmstad, vinner silvermedalj i 52 kg. Elisabth Karlsson vinner brons i -66 kg. Jörgen Häggqvist och Per Kjellin vinner bronsmedaljer vid EM i Hamar, Norge. Nordisk Instruktörskonferens arrangeras på Bosön i Stockholm.
|
| 1986 |
VM-Medaljer till Elisabeth Karlsson, IK Södra, i 66 kg vid tävlingarna i Holland. Judons Riksidrottsgymnasium startas i Frövi/Lindesberg under ledning av Björn Nyberg. PR-verksamhet som Judons Vecka genomförs som ett led att marknadsföra SJF. Kurs och licenssystemet ändras från D, C, B, och till steg 1 - 4.
|
| 1987 |
SJF återbildas vid ett möte i Eskilstuna den 11 januari och inväljs i RF vid Riksidrottsmötet, RIM, den 27 november i Linköping.
|
| 1988 |
SJF med som eget specialförbund i RF från den 1 juli. SJF:s kansli förlades till Frövi. Första Svenska handikapp-OS-medaljen, brons, till Kenneth Henningsson, Kristinrhamn. Herr och Dam-SM genomförs samma helg och på samma plats.
|
| 1989 |
Avstamp med judo, utbildningsmaterial börjar användas i studiecirkelform.
|
| 1990 |
Förste heltidsanställde landslagstränaren i Sverige Wolfgang Biedron. Insamling av judodräkter till Angola.
|
| 1991 |
Videofilmen Barn - Ungdomsjudo tas fram av Barn och Ungdomskommitten.
|
| 1992 |
Lars Adolfsson, Borås femma i -78 kg och Katarina Håkansson, Uppsala, sjua vid OS i Barcelona. Jonny Kullenberg, Stockholm, erhåller IJF:s A-domarlicens. Jan-Olof Gustavsson väljs till revisor i EJU.
|
| 1993 |
Ett nytt datalottningsprogram, Competition Master, för tävling börjar användas.
|
| 1994 |
SJF har mer än 14 000 medlemmar i 163 klubbar. Rolf K. Johansson, Norrköping, och Antoon Geels, Lund, erhåller 7 Dan. Pernilla Andersson, SPIF, erövrar bronsmedalj vid Student-VM i Prag.
|
| 1995 |
Representanter för SJF deltar i utbildningsmöten med Judo Confederation of Europen Union, JCEU.
|
| 1996 |
Vid årsmötet den 22 september beslöts att ändra verksamhetsåret till kalenderår.
|
| 1997 |
SJF står som värd för ett utbildningsmöte för JCEU, med representanter från 10 EU-länder. Vid IJF:s kongress i Paris tilldelas Antoon Geesink, Holland och Charles Palmer , Storbrittanien, 10 Dan
|
| 1998 |
Sverige är värd för EJU:s 40:e Domarseminarium - Stor succe.
|
| 1999 |
Jan Björkman, erhåller IJF:s A-domarlicens.
|
| 2000 |
Gabriel Bengtsson, Uppsala JK, vinner som förste manlige svensk en av EJU:s A-turneringar i Rotterdam i 66 kg. Pernilla Andersson, SPIF erövrar silvermedaljen i klassen -57 kg vid EM i Wroclow, Polen. Pernilla och Gabriel är kvalificerade och uttagna till OS i Sidney. SJF firar 40-års jubileum.
|
Några årtal för judo internationellt
1860 Judons grundare Jigoro Kano, Shihan = stormästare föds den 28 oktober i Mikage (nära staden Kobe) i Myogo Prefekture, Japan.
1870 Kanos familj flyttar till Tokyo.
1877 Jigoro Kano tar över ledningen av Fukudaskolan, en Ju-Jutsuskola, när den gamle mästaren Hachinosuke Fukuda avlider.
1882 Jigoro Kano grundar Kodokan Judo med den första dojon i Eishoji templet i Tokyo.
1884 Nybyggd hall Kodokan (platsen där man lär sig vägen).
1886 Tävling mellan Kodokan och Totsuka-skolan, 13-0, två oavgjorda. Tävlingen var avgörande för vilket system som den japanska polisen skulle träna. Judons tekniska sida komplett (enligt japanska judohistoriken).
1889 Jigoro Kano gör en (av flera) rundresor till Europa bl.a för att utforska västerländska utbildnings och uppfostringsmetoder samt sprida judoverksamheten.
1890 Jigoro Kano besöker bl.a Stockholm under hösten på uppdrag av det japanska
utbildningsministeriet.
1895 Klassificering av kastteknikerna i Gokyo no waza.
1907 Förlängs ärmar och byxben på judodräkten
1909 Jigoro Kano tar säte i den Internationella Olympiska Kommitten (IOC).
1911 Beslöt det japanska Utbildningsministeriet att alla manliga elever i "Middle Schools" (mellan grudskola och gymnasium) skulle träna judo eller Kendo.
1912 Jigoro Kano är överledare för den Japanska truppen, första gången som Japan deltog i OS, vid OS i Stockholm.
1918 Gunji Koizumi (1880 - 1965) startar Judoklubben Budokwai i London.
1922 Judons spirituella sida komplett (enligt Japanska judihistoriken), Kodokan Cultural Society bildas och Jigoro Kano deklarerar judons två grunprinciper. Seiryoku Zenyo - bästa möjliga användning av kropp o psyke - och Jita Kyoei - ömsesidig hjälp leder till ömsesidig välgång och förståelse.
1924 Färgade bälten, för kyugrader, började användas på budokwai i London.
1932 Bildas "sällskapet för medecinska studier om judo" av Jigoro Kano.
1933 Jigoro Kano erhåller ministerportföljen för kroppslig kultur.
1935 Yoshiaki Yamashita (1865 - 1935 erhåller 10 Dan som första person.
1938 Jigoro Kano avlider den 4 Maj. Mikinosuke Kawaishi (välkänd judoprofil) bildade tillsammans med Moshe Feldenkrains (1904 - 1984), välkänd för speciella rörelseövningar för handikappade och även judoprofil, Judo Club de France i Paris.
1945 Kyuzo Mifune (1883 - 1965) erhåller 10 Dan.
Åren 1945 - 46 var alla kampsporter förbjudna i Japan.
1948 Europeiska Judo Unionen, EJU, bildas den 26 juli.
1950 Första EM arrangeras i Paris.
1952 Internationella Judo Federationen, IJF, bildas av 17 nationer.
Sammanställt av Lars Österlund.
Källa: Svinth, Joseph R.: A Chronological History of the Martial Arts and Combative Sports samt efter källforskning ur diverse judolitteratur och efter samråd med flera judoledare
Speciellt tack för all hjälp med att få fram uppgifterna till följande;
Rolf K. Johansson, Antoon Geels, Karl Wöst, Kurt Durewall, Stig Forsberg, Solveig Malmkvist, Ann Löf, Douglas R Bruce, Agneta Billby och Dick D Johansson
